Söt som en citron..
..är det nya fatet.
Som ni ser är det några nagg, men jag tillhör faktiskt en av de få porslins-entusiasterna som inte tycker det är hela världen om porslinet (keramiken) har fått sig en smäll eller två. (Det kan ha något att göra med att naggat porslin får man snorbilligt och att jag inte direkt har pengar som gräs)
Det gör mig väl till en dålig proffssamlare. Men en glad vardagssamlare.
Tvekade när det gällde fatet. Men när det log ett stort solgult leende avgjordes det. Det fick följa med hem i väskan. Dessutom finns det en märkning i botten som ska kollas upp.
Och tio spänn kunde det ju vara värt.
Glad vardagssamlare, jag också. Hellre en vacker liten naggad sak i mitt hem än en felfri för 600 kronor som står kvar i butiken.
Håller med dig i ditt resonemang om nagg. Om man ändå skall ha föremålet själv och det pryder samlingen, så varför vara så petig!!
Trevlig blogg f ö - läggs till bland favoriterna!!
Kan inte mer än hålla med, en nagg gör inte att hela grejen är förstörd, jag har själv en del grejer som jag fyndat med småskador. Om värdet inte är så högt vågar man ju använda grejerna mer också,,,
Fatet var ju väldigt fint tycker jag, känns bekant på nåt sätt, vore kul att veta var det kommer ifrån! Lägg gärna ut en bild på märkningen, så kan du få lite hjälp!
Håller absolut med! Jättegulligt fat.
Vilken trevlig blogg, länkar!
Libby: Eller hur! Antikhandlaren ska väl inte ensam njuta av skönhet.
Uppsala Ekeby: Jomen visst. Din blogg är ju en favorit sedan länge så det var kul att du tyckte om min!
Benny: Ja ett vackert föremål som står längst in i ett skåp har man ju inte så mycket glädje av precis. Ska snart lägga upp märkningen även om jag tvivlar på att det är något.
Jenny: Tack!
Yvonne: Detsamma, jag länkar dig också!
