Nästan en katt
Jag skulle gärna ha en katt men det går inte. Min lägenhet är för liten, jag vet inte när jag ska flytta, min pojkvän är allergisk osv osv...
Därför är Tore Borgs leende katt det perfekta substitutet. Jag menar. Den har fluga.
Och ler mycket kattlikt. Åh! Ett höjdarfynd.
Nu sitter den och solar sig på eftermiddagarna.
Jag hjärtar Tradera.
Därför är Tore Borgs leende katt det perfekta substitutet. Jag menar. Den har fluga.
Och ler mycket kattlikt. Åh! Ett höjdarfynd.
Nu sitter den och solar sig på eftermiddagarna.
Jag hjärtar Tradera.
Boktipset
Nu är hösten här ordentligt.
Undebart vackra oktober med höga klara himlar, fallfrukt och sprätta upp lövhögar med fötterna.
Läsa måste man göra på hösten. Det då det är som mysigast att krypa upp i en öronlappsfåtölj som kramar om en bakifrån med en varm gammelrosa filt.
Just nu får jag lust för klassikerna.
Bra böcker som är mysiga
Jane Eyre- Charlotte Brontë
(Åh Jane! Åh engelska landsbygden!)
Emma - Jane Austen
(Snabbläst och Austen är som alltid himla rolig)
Mrs Dalloway- Virginia Woolf
(En av mina favoritböcker. Svindlande vacker med ett flöde av tankar)
Det mesta av Agatha Christie men mer specifika tips är: Mordet i Prästgården, Död mans fåfänga,
Hemligheten på Chimneys, Fem små grisar, Cynaklium och champange (har läst femtiotre Christie)
Alla Dorothy Sayers böcker med Lord Peter Wimsey.
Men särskilt "Oskuld och Arsenik" och "Kamratfesten".
En excentrisk älskvärd Lord blir kär i en feministisk medveten undebar kvinna blandat med mysiga deckarmysterier. Läs!
Pappan och havet- Tove Jansson
(En av de bästa muminböckerna, muminmamman blir subtilt galen bla.)
Sent i November- Tove Jansson
(Vemodigt förunderlig med ett skuggspel)
Sådana som inte är så mysiga (men bra ändå)
Svält- Knut Hamsun
(samma euforiska känsla som i Mrs Dalloway men mer törnbeströdd)
Allt- Martina Lowden (Fantastisk)
Doktor Glas- Hjalmar Söderberg
Samlat Lugn- Kristina Lugn (Världens bästa Lugn)
Gift- Tove Ditlevsen
Samlade dagböcker- Silvia Plath
Snart reser jag bort ett tag men sedan blir det ett inlägg om mina snyggaste böcker.
Undebart vackra oktober med höga klara himlar, fallfrukt och sprätta upp lövhögar med fötterna.
Läsa måste man göra på hösten. Det då det är som mysigast att krypa upp i en öronlappsfåtölj som kramar om en bakifrån med en varm gammelrosa filt.
Just nu får jag lust för klassikerna.
Bra böcker som är mysiga
Jane Eyre- Charlotte Brontë
(Åh Jane! Åh engelska landsbygden!)
Emma - Jane Austen
(Snabbläst och Austen är som alltid himla rolig)
Mrs Dalloway- Virginia Woolf
(En av mina favoritböcker. Svindlande vacker med ett flöde av tankar)
Det mesta av Agatha Christie men mer specifika tips är: Mordet i Prästgården, Död mans fåfänga,
Hemligheten på Chimneys, Fem små grisar, Cynaklium och champange (har läst femtiotre Christie)
Alla Dorothy Sayers böcker med Lord Peter Wimsey.
Men särskilt "Oskuld och Arsenik" och "Kamratfesten".
En excentrisk älskvärd Lord blir kär i en feministisk medveten undebar kvinna blandat med mysiga deckarmysterier. Läs!
Pappan och havet- Tove Jansson
(En av de bästa muminböckerna, muminmamman blir subtilt galen bla.)
Sent i November- Tove Jansson
(Vemodigt förunderlig med ett skuggspel)
Sådana som inte är så mysiga (men bra ändå)
Svält- Knut Hamsun
(samma euforiska känsla som i Mrs Dalloway men mer törnbeströdd)
Allt- Martina Lowden (Fantastisk)
Doktor Glas- Hjalmar Söderberg
Samlat Lugn- Kristina Lugn (Världens bästa Lugn)
Gift- Tove Ditlevsen
Samlade dagböcker- Silvia Plath
Snart reser jag bort ett tag men sedan blir det ett inlägg om mina snyggaste böcker.
Cirkus
Focus de luxe i all ära, men detta måste vara ett av de finaste set bestick jag sett!
Någon släng av exotism visserligen men cirkus-prydda. Cirkus liksom. Vet inte vad det är för material och hur man ska rengöra dem dock. Känns för lätt för att vara silver, försilvrade kanske?
Björnen på sparkcykeln! Sjölejonet! Trumpeten!
En cirkus-prinsessa böjer stålstänger balanserande på en häst. Inget dåligt trick!
Fem spänn styck var som fått ju!
Fem spänn styck var som fått ju!
Förkylningsstävjare
När ens hals börjar krulla på sig lite, då kan man dricka det här till frukosten:
Pressa en grapefrukt och en apelsin, späd om nödvändigt juicen med lite vatten.
Spetsa med riven ingefära.
Servera med isbitar i fint glas!
Djur med Hatt
Mer är alltid mer.
Brunte var en godisbehållare/vissla men stöder nu mina pelagoner på ett föredömligt sätt.
Och visst är det något speciellt med djur i hatt?
Mimosa
Idag festade jag och den här glada kocken på druvor.
Stringtfatet inhandlades idag eftersom min fina fruktskål i teak sprack.
Och med frukten i blev det riktigt tjusigt.
De festliga druvorna är upplagda på en assiett av min servis "Mimosa" från Gefle.
Formgiven av Berit Ternell om jag inte minns fel. Hela servisen är så fin.
Det är som en bästis man kan tappa kontakten med ett tag men när man hörs igen känns allt precis så bra som vanligt.
Idag känns allt lite tungt så då lyssnas det på Jens Lekmans honungsröst och gräddas pannkakor.
Och tack så mycket för alla kommentarer. Ni är ju så fina!
Jag mötte Lassie
På lördagsmorgonen stegade jag ut i det nyvaskade, nyvakna Lund. Min pojkvän låg kvar i sin säng och sussade vidare medan jag vädrade frisk morgonluft och (hoppades jag) FYND!
Varje lördagsmorgon är det loppis på Södra Esplanaden med privata bord.
Jag är alldeles för morgontrött för att vara ute i tid och göra de stora fynden men man hittar ju alltid något.
Jag gick runt och handlade på mig saker för femmor och tior och kommer så smånnigom till ett bord fyllt med UE-vaser och massor av "Röda klaror" . Blir förtjust över vaserna och frågar säljaren lite om formgivare.
Killen har stenkoll och jag tänker i mitt stilla sinne "han kanske har en blogg..". Det slutade med en superfin gul vas för tjugi kronor (nagg såklart). Loppisrundan fortsätter genom Lund och en del fynd inhandlas.
Senare kollar jag runt på retrofavoriterna och plötsligt blir jag full i skratt.
Det var ju UppsalaEkeby jag handlade av utan att ha en aning om det!
Vi retrobloggare gick om varandra som två skepp i natten.
Himla roligt eftersom jag läst bloggen i minst ett halvår.
(han gjorde dessutom ett superfynd som jag är dödligt avundsjuk på).
Nå vasen då?
Fick höra att det var Kjell Blomberg. Mycket mycket nöjd.
Muggen inhandlades senare för tre kronor på Erikshjälpen och är nog världens sötaste.
Baksidan:
Och det bidde mer:
En naggad Blå Blom-kopp för fem spänn att plantera kryddor i.
Ett stiligt Stavanger Flint-fat som enligt texten på baksidan var nummer sex i en serie som gjordes för A/S Gjestal Spinneri. Formgivarens namn är förmodligen Kari.
Superfina detaljer:
Älskar människorna på terassen och i rulltrappan.
Pudeln! Känns som en väldigt retro hundras. Taxen likaså. Det blir nog ett inlägg framöver om detta fascinerande ämne.
Resten av helgen var ett enda långt mys med kanelbullebakning och dåliga filmer.
Och det behövdes efter så ihärdigt loppisletande.
Resten av helgen var ett enda långt mys med kanelbullebakning och dåliga filmer.
Och det behövdes efter så ihärdigt loppisletande.
Söt som en citron..
..är det nya fatet.
Som ni ser är det några nagg, men jag tillhör faktiskt en av de få porslins-entusiasterna som inte tycker det är hela världen om porslinet (keramiken) har fått sig en smäll eller två. (Det kan ha något att göra med att naggat porslin får man snorbilligt och att jag inte direkt har pengar som gräs)
Det gör mig väl till en dålig proffssamlare. Men en glad vardagssamlare.
Tvekade när det gällde fatet. Men när det log ett stort solgult leende avgjordes det. Det fick följa med hem i väskan. Dessutom finns det en märkning i botten som ska kollas upp.
Och tio spänn kunde det ju vara värt.
Mary Blair
Mary Blair är en stor favorit just nu.
Häromdagen stötte jag på illustrationer som verkade vagt bekanta. Och ju mer jag tittade desto mer familjära verkade dom. Till sist insåg jag att det var från en barnbok vi haft i familjen. Baby´s house skriven av Gelolo Mchugh och illustrerad av Mary Blair. Och jag älskade detaljerna i de här bilderna redan då.
(Åh åsnan! Åh pipan!)
Sedan googlade jag vidare och hittade så många fantastiska bilder som dessa:
'
Som ni ser finns det en del scener ur Disneys version av "Askungen". Mary jobbade i många år från och till åt Disney och gjorde såndana här "concept sketches" till filmer som: Alice i underlandet, Peter Pan och just Askungen. Dessa illustrationer skiljer sig markant från hennes mer mainstream jobb såsom att illustrera barnböcker. I dessa teckningar ser vi färgerna osymmetrin, linjerna, detaljerna som man dock fortfarande skönjer i barnböckerna.
Häromdagen stötte jag på illustrationer som verkade vagt bekanta. Och ju mer jag tittade desto mer familjära verkade dom. Till sist insåg jag att det var från en barnbok vi haft i familjen. Baby´s house skriven av Gelolo Mchugh och illustrerad av Mary Blair. Och jag älskade detaljerna i de här bilderna redan då.
(Åh åsnan! Åh pipan!)
Sedan googlade jag vidare och hittade så många fantastiska bilder som dessa:
'Hon jobbade en del med formgivng också. Som det här undebara kaklet:
(Det ligger nästan lite Stig Lindberg över figurerna, tycker ni inte?)
Och den här bedårande näsduken:
Men det hon är mest känd för, är att hon designade "It´s A Small World" attraktionen på Disneyland med de tusen små dockorna som gällt sjunger att det är en liten värld.
Förmodligen i samband med attraktionen formgav hon de här sötnosarna fyllda med bubbelbad:
Sist men inte minst formgav hon Meadow Gold-flickan som i den här trallvänliga reklamen sjunger duett med en ko:
Och så länkas gamla favoriter till de nya.
Den nyaste favoriten är naturligtvis tecknade femtiotals-reklamer.
Dagsfördriv
Smakar kaffet objektivt bättre i en fin kopp?
Nej..men kanske ändå.
Fina blåa Skotte fyndade jag på Emmaus förra veckan för en femtiolapp. Nu försmår jag alla andra stackars koppar ett tag. De står och spetsar sina öron i skåpen och lyssnar på slörpandet. "Så lät hon aldrig med mig minsann" fnyser en primeur-kopp grälsjukt i ett hörn. Han är så bråkig så han blir såld snart.
Efter kaffedrickandet bar det av till skolan men på hemvägen svängde jag in på Stadsmissionen.
Och blev nästan upprörd. En yttepytteliten (fyra centimeter) saltströare kostade tjugo spänn. Snygg javisst, men grejen med loppis är väl dels att man ska kunna fynda och dels att lite fattigare människor ska kunna köpa förnödenheter (nu hör väl inte saltströare till dessa, men iallafall).Och en liten omärkt plastbunke kostade femtio spänn.
Nej där blev det inga köp.
Tittade förbi Butik Gul också. Rätt fina designade kläder men bara handplockade dyra prylar som ingen föll mig i
smaken.
Men fin är den affären.
Jag cyklade hem och lekte med dem här istället:
Men vad döljer sig bakom kolkritan? Kan det vara..?
Jovisst är det en Stig Lindberg-dam som erhåller det artistiska materialet. Ärvd av mormor. Jag vet inte så mycket om henne. Är det någon som vet? Kanstött men så fin, så fin.
Nu ska jag läsa och dricka te ur min Skotte.
Nej..men kanske ändå.
Fina blåa Skotte fyndade jag på Emmaus förra veckan för en femtiolapp. Nu försmår jag alla andra stackars koppar ett tag. De står och spetsar sina öron i skåpen och lyssnar på slörpandet. "Så lät hon aldrig med mig minsann" fnyser en primeur-kopp grälsjukt i ett hörn. Han är så bråkig så han blir såld snart.
Efter kaffedrickandet bar det av till skolan men på hemvägen svängde jag in på Stadsmissionen.
Och blev nästan upprörd. En yttepytteliten (fyra centimeter) saltströare kostade tjugo spänn. Snygg javisst, men grejen med loppis är väl dels att man ska kunna fynda och dels att lite fattigare människor ska kunna köpa förnödenheter (nu hör väl inte saltströare till dessa, men iallafall).Och en liten omärkt plastbunke kostade femtio spänn.
Nej där blev det inga köp.
Tittade förbi Butik Gul också. Rätt fina designade kläder men bara handplockade dyra prylar som ingen föll mig i
smaken.
Men fin är den affären.
Jag cyklade hem och lekte med dem här istället:
Men vad döljer sig bakom kolkritan? Kan det vara..?
Jovisst är det en Stig Lindberg-dam som erhåller det artistiska materialet. Ärvd av mormor. Jag vet inte så mycket om henne. Är det någon som vet? Kanstött men så fin, så fin.
Nu ska jag läsa och dricka te ur min Skotte.
Tradera du krossar mitt hjärta!
Håjaja....
De fina safarikopparna blev inte mina. De gick upp för mycket.
Men ÅH vad fina de hade varit på mitt lilla runda bord. Med kaffe i koppen och en liten korintkaka på fatet.
(bild skamslöst snodd från traderaauktionen)
Sen är jag ruskigt sugen på den här fina Arabiaburken men förnuftet påpekar att jag HAR inte femhundra spänn att lägga på någonting framförallt inte på en burk. (Jie-burkarna frestar också)
Men någon gång har jag bestämt ska jag ha en Dorothy Clough- tax. Någon gång men som vanligt aldrig idag...
De fina safarikopparna blev inte mina. De gick upp för mycket.
Men ÅH vad fina de hade varit på mitt lilla runda bord. Med kaffe i koppen och en liten korintkaka på fatet.
(bild skamslöst snodd från traderaauktionen)
Sen är jag ruskigt sugen på den här fina Arabiaburken men förnuftet påpekar att jag HAR inte femhundra spänn att lägga på någonting framförallt inte på en burk. (Jie-burkarna frestar också)
Men någon gång har jag bestämt ska jag ha en Dorothy Clough- tax. Någon gång men som vanligt aldrig idag...
Willkommen, bienvenue, welcome!
Hej alla fina loppisfantaster!
Jag heter Agnes och har ända sedan unga år haft ett nästan ohälsosamt intresse för mojänger, prylar och grunkor. Alla fyndade på loppis naturligtvis. Detta intresse har jag ärvt av min kära mor som ärvde det av morfar. Även om jag nu uppnått den bastanta åldern nitton år har intresset inte falnat. Snarare djupnat.
Jag har gått igenom sextiotalsperioden, sjuttiotalsperioden men är nu ohjälpligt fast i femtiotalet.
Blott femtiotalet teak och string har.
I den här bloggen tänkte jag visa upp mitt hem, mina fynd, min fäbless för femtiotalsillustrationer och mycket mer.
Så jag börjar med att visa upp lite bilder från min proppfyllda etta.
Min fina sparbanksbössa från mormor har hängt med sedan barnsben likaså den prickiga kannan, skålens blad påminner lite om berså (om man kisar) och katten från femtiotalet kostade mig tio spänn.
Allt står i min nästan finaste klenod, stringhyllan.
Det här står på andra sidan skålen:
Min finaste och enda mattgula kobra får samsas med en namnlös vas och en marmeladburk. Siluetten i ramen knåpade jag ihop själv.
Nåväl ett litet startinlägg bidde det iallafall.
À bientôt!
Jag heter Agnes och har ända sedan unga år haft ett nästan ohälsosamt intresse för mojänger, prylar och grunkor. Alla fyndade på loppis naturligtvis. Detta intresse har jag ärvt av min kära mor som ärvde det av morfar. Även om jag nu uppnått den bastanta åldern nitton år har intresset inte falnat. Snarare djupnat.
Jag har gått igenom sextiotalsperioden, sjuttiotalsperioden men är nu ohjälpligt fast i femtiotalet.
Blott femtiotalet teak och string har.
I den här bloggen tänkte jag visa upp mitt hem, mina fynd, min fäbless för femtiotalsillustrationer och mycket mer.
Så jag börjar med att visa upp lite bilder från min proppfyllda etta.
Min fina sparbanksbössa från mormor har hängt med sedan barnsben likaså den prickiga kannan, skålens blad påminner lite om berså (om man kisar) och katten från femtiotalet kostade mig tio spänn.
Allt står i min nästan finaste klenod, stringhyllan.
Det här står på andra sidan skålen:
Min finaste och enda mattgula kobra får samsas med en namnlös vas och en marmeladburk. Siluetten i ramen knåpade jag ihop själv.
Nåväl ett litet startinlägg bidde det iallafall.
À bientôt!
